Här lever idén om Fria tankars hem

 Längst upp vid den snäva grusvägen ligger ett gult hus med vita knutar, gräset är välklippt och omgivningen stillsam. Bondgården i utkanten av Slöinge i Halland har ändrats mycket sen den blev starten av en folkbildningrörelse, revolutionen inom jordbruksektorn sedan mitten av 1800-talet har satt sina spår. När Rune Carlsson, son till Rudolf Carlsson tog över gården hade han som mål att bygga om den och starta en familj. Han lyckades med båda.

– Klockan tolv var det middag och då lyssnade vi till klockspelet och dagens dikt.Jag håller på alla gamla tider, precis som min far Rudolf, berättar Rune samtidigt som han häller upp kaffet.

– På fars ungdomstid var de kraftigt förtryckta så ja, rebeller var dom väl, säger Rune samtidigt som han viker upp ett tidningsurklipp om den första studiecirkeln i det som kom att bli Fria tankars hem.

Studiecirkeln startades av bröderna Eric och Rudolf Carlsson 24 september 1920 i Gåsabol. De var trötta på att byns ungdomar inte fick arrangera egna möten för att diskutera frågor som de själva engagerades av, då det i praktiken var kyrkan som hade sista ordet. Men det skulle inte hindra bröderna, som startade studiecirkeln Fria tankars hem, helt fri från styrning ovanifrån.

– Bland annat studerades mötesteknik, matematik, svenska språket, historia, lantbruksbokföring. De läste också skönlitteratur. säger Rune och fortsätter:

– Behovet av god litteratur blev tidigt ett önskemål för studiecirkeln, men då inga anslag från det allmänna gick att få beslutades att ta en avgift på 25 öre per kvartal. När medlen räckte köptes böcker som förvarades i en trälåda. Trälådan fraktades sedan runt på cykeln till varje sammankomst och gav medlemmarna möjlighet att byta böcker.

Från den första studiecirkeln i Gåsabol med ett 20-tal ungdomar har Studieförbundet Vuxenskolan idag verksamhet i landets alla kommuner och når varje år cirka 1 miljon människor med folkbildande aktiviteter.

Unga kvinnor med barn är den gruppen som studieförbunden har svårast att nå, något man fått kritik för från Folkbildningsrådet. Lina Brustad, forskare och medarbetare hos SV menar att det är särskilt intressant att se hur starten av Studieförbundet Vuxenskolan kunde ses som ett verktyg för att förändra samhället och utveckla sig själva.

– Det finns gott om människor som tycker att samhället borde bli bättre. Men det går en intressant linje mellan de som tror att de själva besitter förmågan att forma samhället och de som inte tror det. Rudolf och Eric som startade Fria tankars hem levde i sitt lokalsamhälle och trodde på sin förmåga. De drevs av tron på sig själva som en del av lösning, säger Lina.

Hon menar att människor som Greta Thunberg, personer som är engagerade i Black Lives matter-rörelsen eller ”Rudolf och Eric 2020” numera ofta bedriver sin kamp någon annanstans.

– Studieförbunden uppfattas som institutioner med pappersarbete, administration och regler. Vad ska de med oss till?

 Men Lina menar att studieförbunden kanske inte behöver vara ett verktyg för dessa folkrörelser just nu, utan kan fylla en annan funktion.

– Vår ambition bör vara att nå de människor som behöver oss mest, där ska ju vi finnas. Det ska vara lätt för människor att komma till oss oavsett bakgrund. Vi ska vara en plats där alla kan känna att de har möjlighet att skapa sig ett utrymme, oberoende av inre drivkraft, avslutar hon.

I Slöinge där denna folkbildningsrörelse började för 100 år sedan lever idén om Fria tankars hem kvar.

– Det sker ett generationsskifte och då är utmaningen att hitta nya ledare och deltagare samt nya intressanta material till kurserna. Vi som folkbildare når ut och kan engagera människor där de bor. Gemenskapen och glädjen som studiecirklar bidrar till betyder mycket för den lilla människan, säger Eva Eliasson, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Halland.

Slöinge

Slöinge är en tätort i Falkenbergs kommun och kyrkbyn i Slöinge socken i Hallands län. 2019 bodde här drygt 1 000 personer.

Namnets ursprung är osäkert, möjligen kommer det av ett släktnamn ”Slödhinger”.

Det första skolhuset i Slöinge uppfördes 1861.

Slöinge fick 1886 en egen järnvägsstation, vilken länge hade stor betydelse för gods- och persontransport.

Text & foto: Simona Mohamsson