"Det sociala är viktigast"
Studiecirkeln Målardamerna sätter färg på måndagarna
Skratt och småprat fyller konferensrummet på Studieförbundet Vuxenskolan i Söderhamn den här måndagen i september. Studiecirkeln Målardamerna har precis dukat undan halvelvafikat och slagit sig ned vid bordet som är täckt med akvarellfärger, penslar och papper, böcker, bilder och pågående projekt. Motiven brukar variera men just idag finns blombuketter kvar i lokalen efter helgens aktiviteter. Akvarellblocken fylls av solrosor, dahlior och annat grönt och skönt.
Målardamerna firar 20-årsjubileum i år. Sedan några år tillbaka huserar den åtta kvinnor stora, färgstarka gruppen högst upp på Styrmansgatan 4 med utsikt över Söderhamnsån.
”Det är en ljus och bra lokal” säger Ingrid Haak, som är en av de nyare deltagarna. ”Jag kunde ingenting om akvarellmålning när jag började men jag älskar färg. Det är kul att komma hit och lära sig om målning och att träffa andra”.
”Här spelar det ingen roll i vilken ålder man är” säger Karin Hansson som varit med länge.
Åldersspannet i gruppen är 60–87 år. I studiecirkeln möts kvinnor som kanske inte hade träffats annars. Att deltagarnas åldrar och bakgrund är så olika är bara en fördel, tycker ledaren Ingela Andersson.
Målardamerna målar akvarell, en teknik som är både enkel och utmanande.
”Färgen torkar snabbt, luktar inte och det är ingen särskilt dyr hobby” säger Eivy Ängwald. ”Det är blocken som kostar och där ska man ha kvalitet”.
”Det speciella med akvarell är att det är oförlåtande. Man kan inte måla över på samma sätt som med olja eller akryl utan man måste tänka från det ljusaste till det mörkaste” säger Ingela Andersson. Hon tar med sig inspirationsmaterial till träffarna, där både hon som ledare och deltagarna tipsar och hjälper varandra. I slutet av varje tillfälle brukar Målardamerna sätta upp sina alster på whiteboardtavlan och titta på varandras arbeten.
”Alla hittar något bra i varje bild” säger Karin Hansson.
Målardamerna har också visat sina målningar för allmänheten vid flera tillfällen. Det har blivit många utställningar på Söderhamns Stadsbibliotek, senast i samband med stadens 400-årsjubileum 2020, innan pandemin satte ett tillfälligt stopp för träffarna.
Att det sociala ändå är det viktigaste med måndagsträffarna är damerna överens om. Särskilt i spåren av pandemin då många inte tar sig ut på samma sätt som innan.
”Man kan ha mycket med sig i bagaget som man kan ge uttryck för i målningen. Och ens mående kan också avspegla sig i motivval och färger” säger Ingela. Hon berättar att de här måndagsförmiddagarna är välgörande på många sätt:
”Om man är lite nere så går det över när man kommer hit. Vi skojar med varandra och vi har högt i tak. ’Nu kommer vi hit och bråkar igen’ brukar vi säga till Hanna som jobbar här på kontoret”.
”Jo, vi är ju pratglada” fyller Ingrid i och rummet fylls igen av smittande skratt och vänlig värme.
Målardamerna är en kamratcirkel. Det betyder att studiecirkeln utgörs av en grupp människor som gått ihop för att tillsammans lära sig mera om ett gemensamt intresse. Ledaren är en i gruppen som skapar innehåll och upplägg för studiecirkeln tillsammans. Studieförbundet Vuxenskolan backar upp med till exempel lokaler, administration och ledarutbildning.
”Det är inte så svårt att vara cirkelledare” säger Ingela, som själv började som en av deltagarna i gruppen. ”Man får ta det efter sin förmåga. Om man gör bort sig för åtta personer är det inte hela världen och man växer själv av det. Man vågar stå upp för det man säger och lär sig ta folk som de är. Det finns alltid någon som står bakom oss ledare och kan hjälpa till när det behövs, med de nya digitala deltagarlistorna till exempel”.
Träffen börjar gå mot sitt slut. Färgaskar och block slås ihop, penslar rengörs, böcker packas in i skåp och ned i Ingelas stora rullväska. Skyddsplasten på bordet viks ihop och lokalen ställs i ordning inför nästa gäng som ska mötas här. Målardamerna skiljs åt för den här gången.
”Vi ses nästa vecka!” ropar någon i dörren.
Småpratet och skratten följer med hela vägen ut i höstsolen.
___
Målardamernas ledare Ingela Andersson började själv som deltagare i gruppen.
”Att vara cirkelledare är inte så svårt, och man växer själv av det” säger hon.
Färgstarkt i folkbildningens tecken: Att släppa loss kreativiteten utan krav,
att ingå i ett socialt sammanhang och att lära tillsammans med andra gör gott på många sätt.
Studiecirkeln är en plats för samtal och möten mellan människor som kanske inte skulle ha träffats annars.
Berit Thunberg och Ingela Andersson spanar in några nytagna mobilbilder.
Mellan skiss och färdigt vykort. Eivy Ängwald har naturmotiv på gång.
Idag blir det träd med ekorre och domherre.
Eivy målar också gärna havet – en utmaning med vattnets rörelse och skiftningar.
Inspiration kan finnas överallt. I naturen, i tidningar, på en kakburk eller, som här, i motivet på en av Ingrid Haaks gamla tröjor.